Du behöver inte vara den största sportfantasten för att känna till den fantastiska känslan efter en ansträngande löprunda. Å ena sidan är man stolt över den fysiska prestationen, men å andra sidan gör hormonerna i kroppen oss på bästa humör. Vi känner oss lätta, upprymda, nöjda, nästan euforiska.
Vi är annars mer bekanta med sådana berusande tillstånd från extrema adrenalinkickar. Dessa kickar upplever vi till exempel när vi spelar på ett onlinecasino som finns på plattformar som www.casino-med-snabba-uttag.com, eller när vi hoppar fallskärm.
Men vad händer egentligen i kroppen och vilka andra faktorer spelar en roll för lyckokänslan? Vi vill klargöra dessa frågor här.
Hur kropp och psyke är sammankopplade
Det är välkänt att vårt känslomässiga välbefinnande är nära kopplat till vår kropp. När vi är deprimerade känner vi oss ofta obekväma i vår egen hud. Omvänt gäller att om vi har hälsoproblem så märks det naturligtvis också i vår mentala balans. Det är dock mycket spännande att enbart fysisk aktivitet har en stor inverkan på psyket i en eller annan form.
Om du har stått på benen hela dagen kan du vara utmattad, men du är också mycket gladare än någon som bara ligger på soffan. Dessutom har en ihållande brist på motion visat sig ha en negativ effekt på matsmältningen, göra människor tröga och ibland leda till dålig sömn. Ofta ökar frekvensen av huvudvärk och andra symptom.
Detta samband förklarar redan mycket väl varför sport så tillförlitligt ser till att vi mår bra och känner oss lyckliga. Omvänt visar det också att vi kan dra nytta av detta faktum. Den som är på dåligt humör, stressad eller ledsen kan mycket effektivt motverka detta med fysisk aktivitet och återställa balansen i psyket. Idrott gör oss också mer alerta och uppmärksamma och ser till att vi kan ta oss an uppgifter med större motivation.
Varje rörelse är bra för dig
Förresten behöver det inte nödvändigtvis vara svettiga timmar av sport för att känna sig gladare och samtidigt göra något för din egen hälsa. Även korta sessioner på cirka 20 minuter kan ge önskad effekt. Om du inte är i form kan du bygga upp den mycket långsamt. Detta gäller även den nödvändiga muskelstyrkan.
Det viktigaste är att integrera regelbunden motion i vardagen. Detta kan göras genom att cykla till jobbet i stället för att ta tåget och genom att ta trapporna i stället för hissen. En annan mycket enkel idé är att kliva av bussen en hållplats tidigare och gå hem. Om du har tillbringat hela dagen på kontoret eller fabriken gör du dig själv gott med en extra dos syre. Det hjälper också att stänga av och låta blicken vandra i fjärran.
Vad händer i kroppen under idrottsutövning
När det gäller lyckokänslor brukar vi tala om endorfiner som sprids i kroppen. Detta är inte fel, men det är bara en del av sanningen. Eftersom tre lyckohormoner är ansvariga för att frigöra trevliga känslor under och även efter sport. Förutom det välkända endorfinet är även serotonin och dopamin inblandade i processen.
Redan efter ett kort träningspass börjar hjärnan frigöra dopamin. Det är ett budbärarämne som gör att signaler överförs mellan de enskilda nervcellerna. Dopamin säkerställer fokus och koncentration och hjälper oss bland annat att reagera snabbt på lagkamraternas och motståndarnas handlingar i lagsporter och att hålla oss fokuserade på uppgiften.
Men den förmedlar också de stimuli i hjärnan som belönar oss med känslor av lycka för den ansträngning vi har gjort. När du långsamt vilar upp dig efter idrotten minskar också dopaminnivån. Istället stiger nivån av dess motsvarighet – serotonin -. Serotonin anses vara ett välbefinnande hormon som ger oss en mycket välkommen känsla av tillfredsställelse.
Endorfin frigörs också vid träning eller fysiska aktiviteter som ökar hjärtfrekvensen. Endorfin är en riktig humörhöjare och stannar dessutom kvar i blodet ett tag efteråt. Därför har vi fortfarande trevliga känslor efter träningen, som sedan naturligt avtar efter ett tag.
Stresshormonet kortisol
Ett annat kemiskt ämne får dock inte glömmas bort: Stresshormonet kortisol. Ju mer regelbundet vi tränar och ju mer vi utmanar oss själva fysiskt, desto effektivare sänks kortisolnivån. Småningom blir vår kropp till och med mer motståndskraftig mot stress. Detta har i sin tur en mycket positiv effekt på vårt psykiska välbefinnande.
Adrenalin och noradrenalin är också inblandade i berusningstillståndet, vilket gör att vi kan uppnå topprestationer. Det är alltså ett komplext system som i slutändan är ansvarigt för vårt goda humör.
Andra faktorer som också bidrar till lyckoruset
Även om de fysiska processerna är avgörande får man inte glömma andra faktorer. Det faktum att du uppnår en känsla av prestation inom idrotten bidrar också i hög grad till ditt välbefinnande. Dessutom går du ofta till din gräns eller till och med längre än så. Insikten om att du kan åstadkomma så mycket och att du hela tiden blir bättre och bättre utlöser också lyckokänslor.
Stolthet och lättnad finns också med. De som måste övervinna sig själva för att överhuvudtaget idrotta är med rätta väldigt nöjda med sig själva efteråt. Han har trots allt visat tillräcklig mental styrka och har inte låtit sig avledas från sin plan. Han kommer också att känna större motivation att fortsätta med träningen. Dessutom är idrott en social aktivitet. Särskilt när man utövar en lagsport. Den gemensamma passionen svetsar ihop laget, firar segrar och tröstar varandra vid nederlag. Teamarbete är utmanande på olika sätt och att vara en del av en gemenskap bidrar enormt till det mentala välbefinnandet.
Men enskilda idrottare har också nytta av att vara tillsammans med andra inom idrotten. De tillhör ju ofta en klubb, har tränare och möter motståndare på tävlingar. Den sociala komponenten får alltså inte försummas i något fall. Även de som bara är passiva åskådare vid sidlinjen eller som hejar högt på sitt favoritlag på arenan får något ut av lyckokänslorna. Entusiasmen smittar av sig och sprider sig till hela miljön.
Bli först med att kommentera